onsdag 16 november 2016

Ett minne.






I måndags var det en månad sen vi fick ta bort vår älskade vovve, Chippen. 
Tiden går fort och vi börja sakta vänja oss vid att det bara är fyrbent familjemedlem här hemma. Jag hör honom fortfarande och när jag vänder mig om på rundorna så kikar jag efter två vovvar, saknaden kommer nog alltid finnas där på nåt sätt efter vår första familjehund.
Hans urna har fått plats på hyllorna i arbetsrummet, ett minne efter honom som kommer få stå där ett tag.





Plockade bort allt i hyllorna och rensade bort en del saker och det andra har kommit på plats igen. Av nån konstig anledning blir det alltid för mycket inställt i de där hyllorna men nu är det rensat och nu ska jag fortsätta med ett par lådor. Hoppas jag snart har gått igenom hela huset...


Fin onsdagskväll!
KRAM 



5 kommentarer:

  1. Förstår din saknad. Man vill bara inte att sådant ska drabba en. Ens hund är en familjemedlem som man inte vill mista. Tur du har en fin vovve kvar. Jag vet inte vad jag hade gjort om det hade varit min vovve som hade behövt avlivas. Hoppas du får en fin kväll ändå. kram Pernilla

    SvaraRadera
  2. Jag förstår dig. Så fint det blev ❤ Kram Anette

    SvaraRadera
  3. Så fint. Sorgen och saknaden drabbar hårt. Kram.

    SvaraRadera
  4. Ett fint minne...och många härliga saker du har där i bokhyllan. Ja jag vet, det brukar lätt bli för många saker man samlar på sig i hyllorna! Skönt att rensa lite ibland...
    Kram från Titti

    SvaraRadera